Nattbloggning

Angelica åkte i förmiddags. Det känns inte bra alls. Från att bo och umgås 24/7 så får vi nu gå tillbaka till våra messenger konversationer och att bli best friends på snapchat. Jag ska vara glad att jag har en sådan fin syster som alltid ställer upp och stöttar, inspirerar och tror på mig när inte jag gör det. Det är nog få förunnat att ha en så bra relation till sitt syskon. Det skiljer fyra år mellan oss men det märks inte alls, särskilt inte på senare år. Hatar att hon åkt sina 80 mil uppåt landet och jag är kvar här. Nästa gång vi syns är när hon kommer ner för konsert (som SKA bli av, hur fattig jag än är) i oktober. Vet att hon läser här och passar på att flika in, du är grym. Det vet du...

Har pausat mitt cv/personligt brev skrivande som jag snart ska återgå till om en liten stund igen. Fortsätter imorgon och gör klart + skickar iväg en ansökan. Hoppas på lite positiva svar och besked snart! Det skulle vara så kul liksom, haha... Livet är verkligen konstigt, för där jag står just nu så har jag ingen aning om vad som väntar härnäst. Läskigt, men spännande.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0