Veterinärbesöket idag

Idag var vi alltså ner med Curre till Brunmåla för veternärbesök, ska dock ta allt från början först.

Under tävlingarna i Umeå så var Curre superfin och veckan efter så hoppade han bättre än han någonsin har gjort. Riktigt fin form var han i alltså. Tog det lite lugnt där efter Umeå och jag fick då känslan att han inte var rktigt som han skulle, lite sämre i markarbetet och dålig bjudning. På tävlingarna i Gävle så gjorde han sitt jobb, men den där gnistan var liksom borta.

I 130n i Gävle gick det inte alls bra och vi gjorde som en halvkrasch på en oxer. Jag trodde han skulle hoppa av, men han tvekade och tog ett språng extra. Dagen efter så stannade han istället för att hoppa av när vi låg stort en gång från framhoppningen. Det kan ju finnas 1000 olika anledningar till varför han kändes/var som han var. Pälsfällning, missförstånd, han stannade pga det dåliga språnget dagen innan osv. Men min magkänsla sa ändå att det var något som inte var riktigt bra.

Under mitt påsklov när jag hade honom hemma så kändes han lite halvknackig, seg och inte alls bra på marken. Red ett lite tuffare pass på en åker där han inte alls kändes bra och när jag sedan skulle ta ut honom på ridbanan i Bollnäs dagen efter så kändes han ofräsch. Hoppade då av och gick ut på parkeringen för att longera. Där markerade han, mest i höger varv. Ställde in honom i stallet direkt och var såklart jätteledsen efter det...

Kollade dagen efter och då var han nästan ännu värre, jättehalt och nästan stapplade fram när jag tog honom på volt i höger varv. Blev jätterädd då han ALDRIG har varit så halt någonsin... Lät honom vila resten av veckan, kollade honom på volt igen på onsdagen då han såg bättre ut och likadant igår. Liten hälta syntes, men betydligt bättre än på måndagen då han var riktigt dålig.

Så idag åkte vi då alltså ner och kollade honom. Precis som jag också sett så visade han hälta på höger fram, mest på volt i höger varv. Däremot så såg han inte alls särskilt dålig ut på böjprov, utan veterinären trodde mer att det berodde på att han var lite stel pga sin tidigare skada. Jag hade förväntat mig en blockhalt häst när dom skulle böja höger fram, men så var inte alls fallet utan det var egentligen på volt som han visade en markering.

Vi bedövade och kom tillslut fram till att det satt i hovleden precis som förut, mest på höger och lite på vänster. Vi tog nya röntgenbider som inte hade förändrats särskilt mycket alls sedan dom tidigare (som togs för 3 år sedan). Han har ju röntgenförändringar i kotlederna, men dom hade bara förändrats liite och han har inget besvär av dem. Så det var skönt iaf!

Det konstiga är dock att han blev jättehalt och sedan bättre så pass fort, vilket är en konstig symtom för den här typen av skada. Förmodligen har han kanske haft en liten inflamation och sedan vrickat till sig, eftersom han som sagt blev jättehalt så plötsligt. Något som också är konstigt är att han är värst på höger, förut har det ALLTID varit vänster. Dessutom har han alltid varit värre på böjprov än longering, förut har det alltid varit tvärtom.

Så nu är han behandlad i hovlederna fram och ska vila i tre veckor, sedan återbesök. Det som jag ändå tycker är positivt är dels att röntgenbilderna såg bra ut, ingen större förändring efter tre år. Han reagerade inte speciellt mycket på böjprov, vilket han ALLTID gjort innan vid hälta. Sen var det inte ens samma ben som han alltid har varit sämst på. Lite bakvänt alltihopa faktiskt!

Svarar han bra på den här bahandlingen så ser det ljust ut då det inte var så "farligt". Som veterinären sa efter att hon kollat igenom hans tidigare journaler, "Han har varit mycket sämre förr". Jag vet ju själv också hur dålig han har varit. Så det känns ändå skönt att ha honom helt genomkollad nu då han trots allt inte varit hos en klinik på snart två år och att han var så pass "bra" efter en hel säsong på nationell nivå. Jag har liksom tänkt att vi kör på så länge det går...

Nu håller vi tummarna för att han repar på sig och blir bra! Blir han bra efter dom här tre veckorna så bör vi inte missa allt för mycket av tävlingsäsongen. Långt inlägg, men såhär ligger det till. Ledsamt med skadad häst, men ändå lättad över att det inte var så illa som jag trodde. För en vecka sedan trodde jag att han aldrig mer skulle gå att rida. Jag ska dock inte ropa hej förren nästa återbesök, men känner mig lite bättre tills mods iaf.


Kommentarer
Postat av: linda risberg

Ååååh Curris! :(<3

Svar: Jaa :((
Veronica Sroka

2014-05-05 @ 23:11:42
URL: http://lindarizberg.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0