Meetings

 
Usch, känns såå trist att se alla åka runt på meetings medan jag knappt har en ridbar häst. Förra året var jag till Sundsvall, Näset, Hudiksvall och så Gävle (dock hade jag Curre hemma då, så ingen riktig meetingkänsla där). Sen blev det Umeå nu i mars, vilket jag är så himla glad över att det blev av! Vi gjorde bra rundor med placering i 120 och debuterade 130 cm. Superrolig tävlingshelg.

Hade verkligen sett fram emot detta årets tävlingar, när vi debuterat 130 och Curre kändes i superform. Men så blev det ju som det blev, jättetråkigt verkligen. Men det är så ridsporten fungerar, det går upp och det går ner. Har man inte två hästar eller kan köpa sig en ny tävlingskompis när den andra går sönder så är man ganska körd i den här sporten. Materialsport helt enkelt, en alldeles för rolig sådan tyvärr.

Hur som helst är det en speciell känsla att åka på meeting över en helg. Packa ihop häst, stallskåp och alla prylar som ska med. Stalla upp den på tävlingsplatsen och fixa den fint utanför boxen. Bo i husvagn, hotell, vandrarhem eller vad man nu lyckats fixa för boende. Promenera med hästen runt tävlingsområdet, hänga med klubbkompisarna, grilla och allt sånt där som hör till. Det är lite som att campa, fast man har hästen med sig. Man drar iväg, ofta tor kväll - söndag EM. Tävlar en klass om dagen och hänger sedan runt. Kollar på fina hästar och drömmer om att själv få starta den där huvudklassen i 150 cm...

Ja, det är helt enkelt något aldeles särskilt med att åka på meetings! Jag saknar det just nu, jättemycket faktiskt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0