Att hitta rätt koncept

Just nu så känner jag mig så fantastisk glad när det gäller allt med Curre! Tänk att jag för tre år sedan trodde att jag aldrig mer skulle hoppa eller tävla honom. Att jag åkte ifrån veterinären med tårar och orden "Det finns inget mer vi kan göra". När man får höra dom orden av en veterinär, då tror man att det är kört. Jag ställde in mig på att han skulle bli en promenadhäst för resten av sitt liv.

Men, idag tävlar han nationellt upp tom 125 cm. Han har inte varit behandlad på 1,5 år och går bättre än någonsin på marken. Känns pigg, fräsch, spänstig och stark i kroppen! Han gick igår utan problem en 110 och en 120 cm runda med 9 hinder ganska tätt inpå utan att bli speciellt ansträngd alls.


Förstår ni vilken bedrift det här känns för mig?? Att jag inte gav upp min utdömda häst, jag gav honom en till chans hos en ny klinik och KÄMPADE aset av mig för att bygga upp honom dit han är idag. Han är bättre än någonsin just nu och ännu bättre kan han bli. Både han och jag. Tack vare rätt klinik, tränare, hovslagare och ett träningssätt som passar just honom så har jag en kanonfin häst idag. Är inte det lustigt?

Hur många hästar tas egentligen bort varje år pga inflamationer och dyl, när veterinären säger att det "finns inget mer vi kan göra"?. Curre fick en ny diagnos och blev behandlad på rätt ställe, men framförallt ändrades skoningen och träningen om. Vips, så är den utdömda hästen idag en fullt fungerande tävlingshäst på 120 nivå.

Jag tycker att man verkligen ska ge sin häst en ärlig chans innan man ger upp. Lita för sjutton inte på bara en veterinär, åk till andra för att låta någon med nya ögon och erfaranheter titta. Sen framförallt, ge den TID. Lederna behöver såklart behandling, men också tid för att självläka och långsamt byggas upp igen för att bli hållbara. Sen något som också är otroligt viktgt är att tänka i förebyggande syfte och hitta ett träningssätt som fungerar för just den hästen.

Curre fungerar allra bäst om hans skrittas mycket. Både innan och efter träning, men får också gå skrittpromenader när han har vilodagar. Han rids på varierat underlag och jag är noga med att både anstränga och låta honom få återhämta sig. Han rids mjukgörande/stärkande arbete regelbundet där målet är att han är kvick, lätt i framdelen och jobbar med lång hals. Han tävlas "lagom" mycket och jag är framförallt inte "försiktig" med honom. Han måste ansträngas och jobbas ordentligt för att bli hållbar, samtidigt som han får chans att återhämta sig. Det har än så länge varit ett vinnande koncept för honom! Man får inte vara för blind, utan se saker ur nya synvinklar och hitta det som fungerar bäst just för individen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0