Dag 3 - Min största rädsla

Inom ridningen så kan jag inte säga att jag har någon speciell rädsla, tex att jag är rädd för att hoppa, ramla av osv. Jag skulle vilja säga att jag normalt sett är ganska orädd av mig. Dock så blev jag faktiskt riktigt rädd förra vintern när Curre stod på boxvila och skulle skrittas 20min dagligen. Han var så fruktansvärt laddad och kunde bara fara iväg och göra de värsta bakutsparkar jag varit med om! På träningar så har jag kunnat skratta när han slår på sina värsta, men detta var något helt annat. Det är nog enda gången jag har varit riktigt rädd när har ridit. Men vi tog oss igenom den perioden, och det är jag verkligen glad över så här i efterhand!

Men en annan rädsla jag har är att mina hästar ska bli skadade, och det har blivit ännu värre efter att Curre blev skadad. Att jag ska rida fel så att dom går sönder är min mardröm i princip... Sen att det ska bli bakslag med Curre och att han aldrig kommer att hålla för träning/tävling är nog ändå min största rädsla. Ända sedan han blev skadad för två år sedan så har jag haft en klump i magen. För även om han har blivit allt bättre så vet jag ju inte om det kommer ett riktigt bakslag vid nästa återbesök. Han betyder så otroligt mycket och jag älskar den hästen så mycket, antagligen därför jag tagit det så väldigt hårt. Varför just Curre? Den ständiga frågan jag aldrig kommer att få svar på.





Kommentarer
Postat av: Caroline

är du aldrig rädd efter din ridolycka?

2011-01-12 @ 12:17:17
URL: http://internationalshowjumping.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0