Hopptävling i Storvik

Och det gick åt skogen även denna gång. Är jag förvånad? Inte särskilt.

0,95m: 16 fel?

Eddie var helt sjukligt spänd idag. Det var hästar överallt och jättetrångt på framridningen, vilket gjorde att Eddie var superspänd och bara ryckte i tyglarna så fort jag kortade upp dem. Detta gjorde såklart att han var jättesvår att reglera och jag fick inte alls tillbaka honom utan att ta tag i honom ordentligt... Inne så banan så var han spänd, stannade två gånger och rev ett. Men vi kom iaf runt. När han blir såhär spänd så stänger han bara av och blir jättesvår att reglera, och kommer vi lite taskigt så stannar han. Inte för att vara dum, utan för att han inte vet vad han ska göra.

Tänker inte skriva mer, för jag är trött, förbannad och ledsen för att det hela tiden blir såhär. I April så är det två år sedan Curre blev skadad, alltså har det varit såhär i 1,5år. Jag orkar inte och jag är pissigt trött på det. Jag är ledsen att jag klagar, men jag orkar inte lådsas att det är bra. Vad gör jag egentligen för fel? Det frågar jag mig varje dag. Om jag ändå kunde komma på det...





Kommentarer
Postat av: Johanna

Ta ner det hela ett steg, så att allt blir enkelt och roligt igen! Åk på träningshoppningar på jätte låg höjd och bara ha kul och skapa nytt förtroende inte bara för dig själv utan för Eddie också! Tror faktiskt inte att du gör något fel kanske att du bara vill lite för mycket för snabbt med Eddie, att han ska komma upp i vad Curre var för två år sen.



Kämpa på!

2010-10-02 @ 14:23:16
Postat av: caroline

tror inte att du gör något fel, viss hästar är svårare än andra bara.

2010-10-03 @ 15:32:38
URL: http://internationalshowjumping.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0