Min tid med Curre

Jag har fått en del kommentarer från folk som inte riktigt förstått allt med Curre. Han blev ju trots allt skadad innan jag startade denna blogg, och jag har väl aldrig riktigt skrivit om den historien? Så jag tänkte skriva ett inlägg om den tiden jag haft honom, vad som hänt, hans skada och hur hans framtid ser ut i dagsläget. Så nu kommer ett långt inlägg! ;)

I slutet av 2007 så bestämde vi oss för att börja leta storhäst, då det inte riktigt funkade mellan mig och min ponny efter olyckan i mars samma år. Vi gick omkull på ett helt vanligt räcke under en träning, jag hamnade under och det hela slutade med en bäckenfraktur och två sprickor i bäckenet. Efter tre månader var jag tillbaka i sadeln, men som sagt så fungerade det inte riktigt mellan oss längre. Dessutom började jag känna mig lång, och ville nu upp på storhäst.

Efter att ha letat väldigt länge, så kom vi på idén att min tränare skulle följa med ner till Belgien med hennes bakant som köper hästar där nere, och leta på en fin storhäst till mej! Om jag inte minns fel så var hon där tre dagar, och första dagen provred hon en stor skimmel som hon fastnade för. Hon provred flera andra hästar resten av dagarna, men fortfarande var det "skimmeln" som hon tyckte skulle passa mig bäst. Trots att han bara var 5 år och jag skulle ha en äldre och mer rutinerad häst! Men min tränare tyckte verkligen att detta var hästen vi skulle ha, så vi bestämde oss för ett köp. Utan att ens ha sett hästen!

Den 23 december 2007 så åkte vi ner till Örebro och hämtade "skimmeln" som vi hade köpt. Jag minns så väl första gången jag såg honom i stallgången, det var första gången jag såg Curre. Första gången jag satt på honom så skrittade vi bara ut en liten vända, men redan då tyckte jag "åh, viken härlig häst". Första gången jag red honom ordentligt så var jag fast, detta var min drömhäst! Jag hade provridit flera andra fina hästar som en del gått 130 och tyckte dom var väldigt fina, men ingen var i närheten av Curre. Hästen jag inte ens provridit!



Curre, en vecka efter att jag fått honom.

Curre i april 2008.

Curre hade innan jag köpt honom gått 120 i Belgien som 5 åring, men var fortfarande stor och "valpig" i ridningen. Han var dessutom min första storhäst, så det var inte alltid så lätt. Men tävlingsåret 2008 började med 90 och 1m klasser, för att sedan debutera 1,10 i början av sommaren och sedan allt eftersom så gick vi upp på regionala 1,10 klasser. Debuterade även 1,15 i slutet av året. Vi red oftast avd.B eftersom han var 6 år, och under året var vi antingen felfria eller hade ett pet pga ryttarmissar. Det kanske var två gånger vi kom ut med 8 fel.

Curre och jag i Högbo, aug -08. Vi var här nolla i två regionala 1,10 unghästklasser!


Curre och jag i Högbo.


I slutet av 2008 sökte jag till Gävleborgs utvecklingsteam, trots att jag inte hade ridit någon 120 som var kravet för juniorer. I december fick vi mönstra och kom med som wild card i teamet!

2009 började riktigt bra, och jag kännde äntligen att jag hade hittat ridningen på Curre! Allt känndes så enkelt och vi kunde hoppa banor på 120 utan problem. I Februari, efter att ha ridit två dubbelnollor i 1,10 så gjorde vi våran 120 debut som vi var dubbelnolla i! Tävlingen efter det var vi även där dubbelnolla och även placerad i 120. Under denna period fick vi även träna för både Pontus Westergren och Helena Persson med utv-teamet. Varav Helena tyckte Curre var riktigt fin och även att jag red "jättebra". Det var en träning jag aldrig glömmer, ett helt sjukt minne! Det var även nu jag började inse vilken fantastiskt häst Curre faktiskt är.

Curre och jag i Sveden, mars -09. Tävlingen där vi blev 7e placerad i 120.


En väldigt osmickrande bild, men här syns det hur biffig han blivit! Även denna bild från Sveden.

I april debuterade vi 120 nationellt, och fick två ner. Trots att det var den bästa runda jag egentligen gjort med Curre. Andra dagen stannade han, vilket han normalt sett aldrig gör. Vi åkte direkt och kollade upp honom. Han var halt fram, och veterinären konstaterade kotledsinflamation. Han blev behandlad och sattes på vila i sjukhage.

Curre och jag i april -09, innan skadan.

Efter en och en halv månad och två återbesök så var han haltfi, och vi började så smått sätta igång honom. Efter ungefär en månad, precis när vi börjat galoppera på rakt spår så skulle vi åka till Tyskland och Curre fick då bo hos ett par bekanta. När vi kom hem så fick vi reda på att dom tyckt Curre inte verkade fräsch, så vi åkte direkt in med honom.

Curre och jag i Juni, då jag hade börjat sätta igång honom.

Det var detta återbesök som skulle bli det värsta. Veterinären tyckte att det var konstigt att han blev halt igen så fort, så vi röntgade. Något som vi från början också gjort, men det var nu det visade sig. Det var värre än vad vi från början hade trott. Vi fick beskedet om att det var en väldigt lång vila som gällde för att han över huvud taget skulle kunna bli bra, minst ett halvår. Men det fanns inga garantier för att han skulle kunna bli bra. Detta var nog den värsta dagen i mitt liv. Inte bara för alla tävlingar och mål som jag satt upp för detta år blåste bort med vinden, utan framförallt att detta drabbade Curre. Den häst som betydde allt för mig.

Curre sattes nu på vila och sjukhage för andra gången. Där han nu skulle få gå länge. Till en början så gick han nöjt och betade, men efter att veckor och månader började ticka iväg och han fortfarande gick där han gick så blev han allt livligare. Trots sick-sack hagar för att undvika att han skulle springa så lärde han sig att smidigt trixa sig igenom, bockandes i full fart. Han blev bättre, men inte tillräckligt bra på återbesöken. Så i september tyckte veterinären att vi skulle prova att sätta honom på boxvila med 20min promenader 2/dag. För att han skulle vara still och låta skadan läka.

Curre i sin sjukhage.


Curre under en porträtt-fotning, aug -09

Till en början så gick det väldigt bra, och han blev bättre på återbesöken. Men tiden gick, och även nu blev han allt livligare. En dag fick han ett av sina spel, men denna gången åkte min mamma omkull och blev sparkad. Hon fick senare åka in och sy ett jack i benet. Då bestämde vi med veterinären att han skulle få lite lugnande innan sin skrittur, och att jag skulle skritta uppsuttet.

Till en början så gick det jättebra och jag kunde skritta ut honom själv som vanligt. Men även nu blev han bråkigare efter en tid och flög i luften och bockade rätt som det var! Efter att han fått ett riktigt frispel och dragit en serie med REJÄLA bockningar, och han nästan skakade av energi efteråt så tyckte jag det inte kändes särskilt roligt längre. Så min mamma började gå med, så hon skulle kunna ta tag i honom om han skulle få ett frispel eller om det skulle komma bilar mm. Det gick bra, men nu på slutet så har hon även fått leda honom ibland när han varit som värst.

I januari var vi på det senaste återbesöket.
Han var nu så gott som helt ren på både böjprov och longering! Mer om detta återbesök kan du läsa HÄR. Vi bestämde då med veterinären att vi ska öka på skritten och vara uppe i 45min tills nästa återbesök som blir framåt april-maj skulle jag tro.

Curre, jan -10


Så just nu håller vi på att öka på skritten lite smått, och så fort snön har börjat försvinna lite mer så ska han få börja komma ut i hagen korta stunder. Så förhoppningsvis så ska han kunna börja gå i hage normalt i vår! Dock så får vi ta oss en rejäl funderare på hur man ska göra på bästa sätt för att han ska hålla sig lugn. Jag har tänkt lite, men vi får se hur det blir. 

Hela detta år kommer bara att bli en låång igångsättning för Curre. Vi ska inte stressa på något, det får ta den tid det tar. Han har trots allt varit konvalicent i snart ett år. Så som jag har planerat det just nu så kommer han inte vara helt igång, träna eller tävla normalt förren nästa år. Men egentligen så vet jag inte ens om han kommer att hålla, det enda jag vet är att han är bra just nu.

Så jag tänker låta allt ta sin tid, så får det bli som det blir. Curre är en fantastisk häst med ett helt otroligt psyke, som har klarat denna tid väldigt bra. Han är fortfarande den där glada och busiga hästen, även om han är väldigt sur och avundsjuk när dom andra hästarna får åka iväg och träna utan honom. Han är en häst värd att vänta ut, för en Curre hittar man inte i första taget.

För övrigt så tycker jag att man ska ge fler hästar en chans att bli bra, för de flesta kan bli bra igen bara man ger dom gott om tid och inte sätter igång dem för tidigt. Jag hoppas så innerligt att Curre blir frisk, så vi får visa alla att det var värt allt! Att det är värt att ge nästan utdömda hästar en chans :)

Du är mer än vad jag vågat drömma om, min vackraste Cuwento<3




Kommentarer
Postat av: MLI - TÄVLING I BLOGGEN VINN FÅRSKINNSLUDDSET TILL GRIMMAN

Idag är sista dagen att anmäla sig till min tävling i bloggen! tryck på länken nedanför för att delta! Du kan vinna ett fårskinn ludd set till grimman!



http://mlidahlgren.blogg.se/2010/february/tavling.html#comment



ha en bra dag! / MLI - Hästbloggen för dig som gillar hästar

2010-03-14 @ 14:17:48
URL: http://mlidahlgren.blogg.se/
Postat av: borasryttaren.blogg.se

hoppas han blir bättre =)

2010-03-14 @ 15:11:18
URL: http://borasryttaren.blogg.se/
Postat av: Othilia

Tack! :)

Nu forstår jag ;)

2010-03-14 @ 15:34:45
URL: http://mjaaauuuu.bloggplatsen.se
Postat av: Amanda

asså han är sjukt fin!!

2010-03-14 @ 16:58:16
URL: http://amandaspetterssons.blogg.se/
Postat av: Mina

Vilken historia, och otroligt fin häst :) Ni verkar ha en väldigt, väldigt bra relation! Hoppas att Curre blir frisk snart, men det tror jag att han kommer att bli med tanke på hur otroligt väl du verkar sköta honom och vilken grymt bra och sund inställning du har till hans kommande igångsättning :)



Jag ska börja följa din blogg med Bloglovin', vill väldigt gärna fortsätta läsa och se hur det går för er! :)

Mvh Mina :)

2010-03-14 @ 18:53:48
URL: http://femgangare.blogg.se/
Postat av: Jenny - fotograferande hästtjej

Fy vad fint skrivet! Blev nästan lite tårögd.. Så himla många som kanske bara dömt ut hästen när det blev så. Himla starkt gjort av dig och din familj att gå igenom det här. Hoppas verkligen att han blir bra igen och även om ni kanske aldrig kan komma tillbaka till där ni var innan skadan, så hoppas jag att både du och Curre kan bli glada och hitta en måttlig ridning som passar er båda. Stort lycka till! :)

2010-03-14 @ 19:28:14
URL: http://jennystoa.blogg.se/
Postat av: Jeanette Myhr

Kolla upp vart det finns ställen att simma honom på :) det har hjälp oss nästan varje gång när vi ska sätta igång våra hästar :)

2010-03-14 @ 21:31:48
URL: http://jmyhr.blogg.se/
Postat av: Erica

Hoppas verkligen han blir helt bra snart! =) Ser att du kämpat på länge och det "tär verkligen på en när de aldrig blir helt bra :(.



Min ena häst har vart skadad länge två gånger när hon var 6 resp 7 år, den sista gången tog det nästan ett år innan vi ens hittade vad som va fel och folk började undra hur länge jag skulle "hålla på och behandla egentligen", för det är ju så om de markerar på volten som hon gjorde (bara på hårt underlag) och reaggerar på böjprov och de inte hittar nåt på röntgen, jag då är det ju "alltid kotledsinflammation" :(. Det visade sig sedan att skadan satt i hoven och när vi hittade och bytte till en riktigt duktig hovslagare blev hon helt bra tillslut och har varit det sedan dess! = hovslagarens förtjänst, inte veterinärens!. :D Hon blir 13 år i år... En helt underbar häst som tar en över alla hinder. Hon har gått 1.45 med placering nu =) och jag skulle inte byta bort henne mot nåt i världen =).

Vad är det för skada han har din häst?

2010-03-17 @ 22:03:16
URL: http://ericasjostrom.se
Postat av: Linda

Du kämpar på bra!

Jag har själv en häst som haft inflamation i knä bak men är "frisk" idag. Lycka till!!!

2011-02-01 @ 18:45:14
URL: http://grannoxdiva.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0