Dagens ridning

Curre
Detta pass kan vi dra ett streck över, ungefär så känner jag nu... Gjorde ett tappert försök till att rida lite markarbete, trava över några bommar och variera galoppsprång mellan två bommar var vad jag hade tänkt. Medan jag släpade ut bommarna så snurrade jag upp tyglarna och släppte honom lös på banan, och vad gör då min prins? Har rör sig inte ur fläcken, utan ställer sig och käkar gräs efter kanten. Så pigg var min häst idag!

Nej, men det kändes ungefär som att jag var en ridskoleunge på 5 år som red en alldles för stor häst, som bara lunkar på i sin egen takt hur mycket ungen än sparkar på. Ungefär så. Han känns helt omotiverad och opåvärkbar, stum i munnen och går inte fram för skänkeln. Trots övergångar och tempoväxlingar så känns han fortfarande "off", springer på när jag ber om det men tar inte i och sätter under sig. När jag sitter ner i traven och kan inverka med både ben och säte så känns han ganska okej, men i galoppen och när jag rider lätt så dör han ut och lunkar på utan att ta i. När jag började rida igång honom efter hans lilla vila så tyckte han att det var superkul att få komma ut och var jättefin, medan han nu tycker att det är dötrist att lalla runt här hemma med mig på ryggen.

Jag ska kanske få hjälp med att rida honom senare i veckan, hoppas verkligen att det blir av! Känner verkligen att jag behöver hjälp just nu, för jag sitter fast och blir bara mer och mer frustrerad när jag inte vet hur jag ska lösa problemet. Det är inte lätt när det är svårt! Hoppa kan den kusen, men markarbetet måste sitta.

Eddie
Fick gå ett ganska lugnt pass i skogen. Han kändes väldigt fin idag. Jobbade med att ha en stadig och jämn kontakt med munnen, och att ha honom lite mer mellan hjälperna. Till en början så var han lite spänd, men blev sedan riktigt fin. På hemvägen så var han jättefjantig vid ett speciellt ställe och jag blev då så trött på honom att jag red fram och tillbaka tills han slappnade av och accepterade mina hjälper. Det blev några vändor, men tillslut så gick han snällt och avspänt förbi. Efter det så trampade han på riktigt bra och kändes superfin! Kom verkligen igång i bak kändes det som :)


Hoppa är bra mycket roligare!


 


Dagens ridning

Curre
Blev ett pass på banan för hans del. Jobbade mest med galopp på medellinjen/innanför spåret och jobbade med rakriktningen, samt öppnor i både trav och galopp för att komma åt honom. Han ville gärna skjuta ut rumpan åt vänster och kunde inte galoppera rakt till en början, men det blev bättre mot slutet. I öppnorna undan väster skänkel så fick jag in rumpan som han ville skjuta ut, vilket han tyckte var jobbigt! Galoppombytena har vi (jag) fått lite mera kläm på nu, och han gjorde flera rena byten idag. Jobbade annars med det vanliga att han ska bli kvickare för hjälperna och bjuda fram.

Känner att jag skulle vilja sätta upp någon duktig som fick rida igenom honom åt mig, då jag känner att jag inte riktigt kommer åt honom. Han slingrar sig och jag får inte riktigt fram honom, känns som att det skulle behövas någon som kan sätta honom lite mera mellan hjälperna då han är stor och inte gör något gratis. Kan man slippa undan så gör man det ;) Han jobbade ganska bra idag, men skulle vilja att han satte under sig ännu mer och lättade upp ett snäpp i fram. Får jag honom bara lättare på marken så kommer han att bli lättare att rida i hoppningen, plus att det är betydligt bättre för han hållbarhet om han bär upp sig själv istället för att maska på och bli tung. Så vi får se hur det blir :)

Eddie

Fick prommeneras för hand, vilket han tyckte var väldigt konstigt! Brukar inte gå med honom, så allt det vi vanligtvis brukar gå förbi var jättefarligt idag. Men vi gick över en pressening och nosade på alla möjliga läskiga saker, och han var ganska lugn på slutet :) Han har sparkat upp ett ganska fult sår på utsidan av ena bakbenet, så han får ta det lite lugnt till det har läkt ihop. Han svullnar upp vid minsta småsår, dock är han inte halt men får ta det lugnt för säkerhetsskull. Sen så ska det införskaffas hagskydd till hans bakben, då jag såg idag att han sparkat på sig på utsidan av andra benet också! Dock inte alls något stort, men ändå. Drummeleddie ;)




Mobilblogga

Jag provade för första gången att mobilblogga från min iPhone igår, men det blev något fel så att det inte gick iväg. Provade flera gånger, och det går tydligen inte att skicka bildmedelanden (mms) från min mobil... Får försöka lösa detta, för det skulle kanske liva upp bloggen lite med vardagsbilder och mobilbloggning?

Är det föresten något som vet vad det kan vara för fel när det inte går att skicka mms? Skulle vara väldigt tacksam över hjälp! :)










Pälsglans

Jag har så länge jag kan minnas alltid använt Equistars pälsglans, och tyckt att den varit superbra! Det började med att jag fick en flaska av mammas kompis när jag var 11 år kanske, och har sedan kört vidare på samma märke. Dock finns den inte överallt och nu när jag hade slut så tänkte jag för en gångs skulle inte vara så konservativ, utan köpte helt enkelt ett annat märke denna gång då den jag brukar köpa var slut på Granngården. Har hört att Foxfire ska vara bra och att folk varit nöjda med den, så det fick bli den.

Dock var den inte alls lika bra som Equistar! För det första så luktade den inte alls något vidare, och sen så fick jag spraya flera gånger för att kunna reda ut svansen hyfsat lätt. Det kändes mer som något balsam än som ett pälsglans faktiskt. När Curre har haft riktigt tovig och lortig svans så brukar jag först tvätta den med schampo, och sedan spraya på ganska mycket pälsglans. När den sedan har torkat så är den superlätt att reda ut, men med det nya pälsglanset så fungerade det inte alls lika bra... När jag använt Equistar så håller sig svansen lättkammad i 1-2 veckor, medan jag får spraya på var och varannan dag med det nya för att svansen ska bli lätt att reda ut.

Så nej, Foxfire köper jag inte igen. Jag tänker köra vidare på min Equistar som jag hitils håller fast vid är bäst! :)



Har ni någon favorit när det gäller pälsglans?



 



Konsten att tänka rätt

Något som jag tror många ryttare har känt av någon gång är när det känns som att man gör percis allt, men ändå så händer det ingenting. Man vill så gärna lyckas och stressen kryper sig inpå när man inte känner någon utveckling. Det känns som att alla andra utvecklas medan man själv står kvar på samma fläck och stampar?

Tänk rätt - och rid bättre heter en bok om mental träning som jag köpte någon gång under förra året. Huvudämnet i den boken är att om man helt enkelt tänker rätt och har rätt inställning, så rider man också bättre. Ridsporten är en sport som bygger väldigt mycket på känsla, och den där känslan som man pratar om kan försvinna med en vindpust bara genom en negativ tanke eller fel inställning. Det känns som att man är värdelös eller inte kan någonting, trots att man vet att man klarat det förut.


I början när jag hade Eddie så var han för det första helt anorlunda att rida än vad jag var van vid. Ridpassen på banan blev oftast ett fiasko med en spänd häst som skyggade för hörnen och saker utanför staketet, och jag vet inte hur många gånger jag blev frustrerad och red hem besviken och kände mig värdelöst som inte kunde rida min häst på rätt sätt. I kombenation med att Curre var konvalecent och jag hela tiden jämförde allt med honom så blev inte saken bättre. Under det första året så pendlade det ofta upp och ner, ibland kunde han gå riktigt bra medan andra pass kändes långt ifrån bra. I september förra året någon gång så kändes det som att allt gick helt åt skogen. Han slog med huvudet och ville inte ta stöd på bettet, bet tag i bettet och bara drog efter hindren och det gick helt enkelt inte att rida honom. Vi kollade upp tänderna på honom och det visade sig mycket riktigt att problemet satt där. Något som jag tror beror på att det ofta blev en dragkamp mellan oss. 


I samma veva så fick han vintervila i drygt 1,5 månad och när jag sedan började skritta igång honom så hade jag fokus på helt andra saker. Jag gick till grunden för att lösa problemet och gjorde halt efter halt för att han skulle lyssna. Höll honom sysselsatt när han blev stressad och höll mig kall och ignoredade att han blev rädd för saker. Långsamt så började det att bli bättre, trots att vi bara red ut i skogen/efter vägarna, bara för att jag tänkte rätt och fokuserade på rätt saker. Samtidigt så tränade jag för Leif med Curre och plöjde igenom alla möjliga artiklar i tidningar om ridning och grunder, och började långsamt få bättre kunskap som jag kunde använda mig av. När jag sedan red första träningen för Leif efter Eddies vintervila så sa även han att jag hade honom mycket bättre på marken. Vilket kändes väldigt kul, att få det bekräftat att det faktiskt hade blivit skillnad!

Det mesta i ridningen handlar om vad man har för inställning till saker och ting. Är jag på dåligt humör eller har en dålig inställning innan jag sitter upp, så presterar jag sällan bra. Något som jag också tror är en förklaring till att jag ofta ridit bättre på träning än hemma, eftersom jag då varit mer fokuserad och presterat bättre. Har man dessutom en bättre inställning innan man rider så tar man oftast motgångar mycket bättre. Det gör inget om det går dåligt, tränar man bara på det som som du och hästen är dålig på så kommer det att bli bättre.


istället för att harva runt och tycka att jag är dålig, så tränar jag nu på det som vi behöver träna på. Jag rider varierat och tycker det är kul, och hästarna går bättre. Jag kanske inte har utvecklats särskilt mycket tävlings eller resultatmässigt, men jag tycker själv att jag har utvecklats mer sedan i vintras än vad jag har gjort under flera år. Länge har jag haft känslan att jag har stampat på samma ställe och stått stilla i utvecklingen, men nu känns det äntigen som att det har släppt. Även min dressyrtränare påpekade att hon tyckte att jag red mjukare när jag red för henne med Curre i våras. Vilket är väldigt kul att höra då jag ridit för henne sedan jag var runt 11-12 år.

Utveckling behöver inte betyda bra resultat på pappret och rosetter i rätt kulörer, utan jag tycker att det viktigaste är att man själv känner en utveckling. Att känslan i ridningen blir bättre och att man kan lösa problem på ett bättre sätt är utveckling för mig. För känner man en utveckling här så kommer resultaten när rätt häst dyker upp. Det är då som man vill vara som mest förberedd.



Vad är då receptet för att utvecklas? Tänk rätt och träna för en bra tränare, för det är där du hämtar inspirationen och får hjälp. Sedan jag började träna för Leif Hall i höstas så har jag för första gången på länge känt en utveckling, av mig själv som ryttare. Den känslan som man får när man verkligen lyckats med att få den där härliga känslan är bra mycket mer värt än en blågul rosett efter en hafsig runda där bommarna legat kvar. Grunderna är A och O, det kommer du aldrig ifrån. Men det allra viktigaste är att du har rätt inställning, för det är utifrån det som du kan utvecklas och göra bra ifrån dig tror jag!

Detta är mina egna reflektioner och erfarenheter, det som jag tycker är viktigt och fungerat för mig.




Gårdagens ridning

Entiego
Red ut först ca 30min, den vanliga rundan "runt byn" i skritt och trav. Har bytt från hans Krafft groov till en havrefri müsli, och jag tycker faktiskt att han har blivit lite lugnare i huvudet. Nu ska jag inte ta ut något i förskott, men jag hoppas att det kan hjälpa till att lugna ner skallaen på honom lite. Värt ett försök iaf :) Jobbade honom även en stund på banan, där jag fokuserade på att ha en stadig och fölsam hand, samt bara ställa igenom sidorna och tempoväxlingar. Han var lite ostadig och tyckte jag var jobbig när jag ställde krav, men mot slutet så var han ganska fin. Fin för att ha stått och inte jobbats ordentligt på länge :)

Cuwento

Red samma runda med honom som med Eddie. Fortsatte att vara lika konsevent med att han ska svara fram för hjälperna, och han var faktiskt riktigt pigg och vaken idag! Fokuserade även med honom att ha en mjuk kontakt med munnen och driva fram honom bakifrån. Han svarade riktigt bra för hjälperna, och om man jämför med hur han brukar vara så kändes det som han svävade fram! Jag hade hela tiden en mjuk kontakt med munnen och han tog ett lätt stöd. Jobbade med att ställa igenom på volter, tempoväxlingar, övergångar och några galoppombyten.

Han svarade helt sjukt bra för hjälperna! Bara jag satt till på gjorde han en övergång och jag behövde bara lägga om benen så fick jag en reaktion, underbart! Dock får jag vara noggrann med att hela tiden påminna honom då han ibland kan sega till lite och inte svara lika bra, men över lag var han jättefin. Gjorde några fina byten till vänster. Det är nog mest jag som behöver bli bättre med att förbereda bytet och ta in rumpan, för gör jag bara rätt så byter han. Eftersom han inte har jobbats igenom på länge så var han lite oliksidig och sköt ut bogen vilket är förståligt, men jag är jättenöjd med honom! Bara att fortsätta i detta spår nu där han tar för sig lite mer, så kommer han både bli starkare och trevlig att rida :)


Våren 2009





Eddies farfar är död

Hannoveranerhingsten Espri, alltså Eddies farfar blev man i tisdags tvungen att avliva. I februari blev han hela 30 år, men man blev nu alltså tvungen att ta bort honom då han plötsligt drabbats av multibel organsvikt.

Länk till artikeln.

 


 


Jag tycker faktiskt att Eddie är ganska lik Espri, ellerhur? :)





Dagens ridning

Cuwento
Red först ut honom ca 30min efter grusväg och asfalt, och red honom sedan en liten stund på banan. Fortsatte att fokusera på att han skulle ta skänkeln och hela tiden bjuda framåt. Även när vi bara skrittade på lång tygel så skulle han kliva på ordentligt och inte maska! Tog han inte skänkeln så duttade jag till med dressyrspöet så att jag fick en reaktion. Det är bara att vara koncekvent och repetera till han lyssnar, vilket jag tycker att han gjorde bättre mot slutet.

På banan så travade jag mest runt fyrkantspåret och några stora volter, och fokuserade på att han skulle bjuda framåt och trampa på. Gjorde även några övergångar till skritt, som han gjorde riktigt bra! Behövde knappt ta i tyglarna, utan han satte sig lite på bakdelen. Till skillnad från Eddie så är Curre i grund och botten ganska lat och gör inte mer än vad han måste på marken, medan han tycker hoppning och tävling är superkul! Men det är bara att jobba vidare med framåtbjudningen och att få honom kvickare för hjälperna så kommer han att utvecklas även i hoppningen :) Som Leif sa när Angelica konstaterade att Chino var lat när han inte tog skänkeln, "och vem har gjort honom lat?". Det är alltså vår uppgift som ryttare att se till att hästen lyssnar ;)

Entiego

Vila.



Dagens ridning

Cuwento
När jag red honom igår så var han pigg och tyckte att det var riktigt kul att få komma ut efter en annan väg. Han hade då egen bjudning, och jobbade riktigt fint mot slutet. Tog ett lätt stöd och gick i egen balans, det är dom gångerna som han är så himla maffig och härlig att rida! Även idag blev det en tur ut, med skritt och lite trav. Dock var han lite okoncentrerad då det var fler hästar med, plus att det var varmt. Jobbade med att få honom kvick för skänkeln och att han ska bjuda framåt, samt med rakriktningen. Han ramlar gärna ut med bogen eller rumpan när jag ställer höger/vänster, men efter lite jobb så blev han betydligt rakare och började sätta under sig. Han var inte riktigt lika fin som igår, men han jobbade på bra mot slutet!

Målet med honom just nu är att få honom kvickare för skänkeln och hitta framåtbjudningen i markarbetet, tror att mycket kommer att släppa om det här fungerar. Grunder, grunder!

Entiego
Angelica red honom tillsammans med mig och Curre. Han var ganska lugn idag (till skillnad från igår då allt var farligt), tror att han tyckte det var nice att ha med sig två polare till :)



Cuwento, då och nu


Januari 2008


Maj 2008


April 2011


Maj 2011

Jag tycker att det har blivit stor skillnad på honom under dom här åren, särskilt med tanke på att han har varit konvalecent och bara vilat/skrittats under ett år, och sedan varit under igångsättning i ytterligare nästan ett år. Han kom som en stor grå häst med stort huvud och grova ben, och har nu blivit en maffig häst som passar in i både huvudet och benen! Dessutom så börjar han bli allt mer flugskimmel, precis som mamma sin.

I december så har Curre varit i vår ägo i 4 år. Det har både varit med och motgång, men jag ångrar aldrig att det var den där "stora skimmeln" vi bestämde oss för. Det är det bästa valet jag någonsin gjort♥



 


Dagens ridning

Curre
Red ut en annan väg än den vi skrittat i 1,5 vecka nu, och det gillades! Blev mest skritt, men även lite trav idag. Han var pigg och lite spänd för allt runt omkring, så som han brukar bli när han är taggad. Kände igenom sidorna, och när han slappnade av och mjuknade så kändes han riktigt fin! Travade två korta sträckor, och i sista traven så var han riktigt fin. Tog ett bra stöd, utan att bli tung i handen. Över lag så var han pigg och trevlig att rida när han väl lossnade. Flyttade även bra undan skänkeln :)

Eddie

Skrittade ut honom ca 40min runt byn. Han var fjantig och rädd för det mesta, precis som han brukar vara när han har stått ett tag. Men inte överdrivet fjantig ändå, bara lite mer än vanligt. Mot slutet av turen så kortade jag upp tyglarna och efter ett tag när han slappnat av så kändes han riktigt fin! Inte alls som att han har stått i två veckor, utan tog ett bra stöd och flyttade enkelt undan båda skänklarna. Visserligen så skrittade vi bara och rakt fram efter vägen, men han kändes ändå fin för att ha stått. Tror att han tyckte det var riktigt kul att få på sig sadeln och komma ut igen :)




Back on track

Igår så var Curre in till veterinären på återbesök, och allt såg bra ut! Så nu får han börja sättas igång ordentligt igen. Han stod inte så länge och har nu skrittats i 1,5 vecka, så den här gången så dröjer det inte så länge innan han är fullt igång igen. Dessutom så fick Eddie sina stygn på hasen plockade igår, så även han får börja komma igång igen!

Har varit riktigt trist under dessa två veckor, men nu är det full fart med att rida två hästar igen :) Äntligen!



Bättre hull!

 

Sedan gräset kom och vi släppte Eddie i hans stora gräshage så tycker jag att han har blivit mycket finare i hullet! Plockade fram bilderna som jag tog på honom i april och jämförde med dem jag tog nu i veckan, och jag tycker att det har blivit stor skillnad. Just nu så går han hela dagar i en stor hage med ganska kraftigt bete, där han kan äta hur mycket som hellst. Han är inte ett dugg tjock trots att han vilat i drygt 1,5 vecka, utan tvärtom så är han en sådan häst som behöver äta hela dagar för att hålla sig fin i hullet :)


19 april

 


8 juni.
Nu har vi äntligen något att bygga lite muskler av :)


En del av Eddies hage, full med massa gott gräs!



Nytt i hästgarderoben

Under Strömsholmtävlingarna så köpte jag ett par nya ridbyxor, något som jag var i behov av! Blev ett par blåa John Whitaker, som jag tycker var både snygga och till bra pris. Har ridit i dom ett par gånger och dom är riktigt sköna och sitter bra! Köpte även ett par nya KL strumpor när jag var på Stockholms ridsport några dagar senare :)

Tog bara två kassa mobilbilder, men den andra bilden så är färgerna mer rättvisa.


Porträttbilder på Eddie

I onsdags så fick jag för mig att testa mina nya silikonsnoddar, och dessutom så ville jag se hur Eddie skulle se ut i knoppar. Tänkte till en början bara göra några stycken, men det blev tillslut hela manen och en knopp i luggen! För att knoppandet inte skulle vara helt förgäves så borstade jag av honom lite snabbt och tog ut honom för att fota. Det var runt 8-tiden på kvällen och inställningarna på kameran var väl inte helt perfekta, men det blev ändå några ganska fina porträttbilder på Eddie!

Om ni undrar så står han inte lös, utan jag har redigerat bort grimskaftet på några bilder!


Här syns knopparna ganska bra.


Närbild på knopparna. Ha i åtanke att jag kanske har knoppat max 10ggr under mitt liv ;) Dessutom så delade jag aldrig upp manen i jämna tofsar från början, utan det blev som sagt hela manen istället för några stycken.


Den bästa uppställda bilden. Synd att han vänder bort huvudet..

Han var inte helt lätt att fota då han under den mesta tiden stod med öronen rakt ut, precis som på dom två sista bilderna. Hur vi än hoppade runt, skramlade och viftade med både det ena och det andra, mutade med godis osv, så stod öronen fortfarande rakt ut ;) Han tyckte väl att vi var väldigt jobbiga och hade hellre kunnat tänka sig att gå in till maten istället. Men dom stunder öronen åkte fram så var det bara att klicka för fullt med kameran!

Men visst passade han bra i knoppar? :)


Barbackatur

Idag red jag faktiskt barbacka på Curre för första gången! Har aldrig gjort det förut, men nu när han har blivit äldre så har han lugnat ner sig och blivit mognare i huvudet, och dessutom så blir han lite mera "off" när det är varmt. Skulle inte vågat rida barbacka i början när jag hade honom, då han kunde slänga sig och dra i 190 för ingenting och slå på riktiga bockserier om han kände för det ;)

Men det gick jättebra, och han är verkligen som en soffa att sitta på! Han har en väldigt bred manke och platt rygg, till skillnad från många andra hästar som kan vara riktigt vassa att sitta på. Skrittade ut honom på hans 20min prommenad, och idag hade vi Chino som sällskap vilket uppskattades då han skrittade på utan att sega. Den vägen vi skrittar är nämligen ingen hit, då vi skrittade den 1-2ggr dagligen under hela vintern 09/10 när han var konvalecent. Men det var riktigt härligt att ge sig ut barbacka i det fina vädret!



Att ha två hästar

Fick en fråga för ett tag sedan, som jag tänkte kanske kunde vara roligt att svara på direkt i bloggen :)

"Jobbar eller pluggar du? Hur hinner du med två hästar varje dag? (Har du kanske någon medryttare eller snälla föräldrar som hjälper till ibland?) Är det stor skillnad från när du hade en eller vänjer man sig snabbt så att säga? :) Jag skulle gärna vilja ha en till! Får se hur det blir till hösten... "

Just nu så varken pluggar eller jobbar jag, så då är det inte några större svårigheter att hinna med båda hästarna ;) Men i vintras så jobbade jag på skidanläggningen som det tar ca 10min prommenad till. Arbetsdagarna var oftast 10-17 och jag jobbade väl i snitt 4-5 dagar i veckan, lite beronde på. Eftersom jag har eget stall hemma så fixade jag och mamma stallet (för tre hästar) på morgonen innan jobbet, visste jag att jag inte skulle hinna rida på kvällen så klev jag upp tidigare och red en häst. Efter jobbet så hade oftast min syster tagit in hästarna, och efter att jag bytt om och ätit lite så gick jag ut och red båda hästarna. 

Kom iväg med första hästen vid halv 7-7 kanske, så kom oftast in från stallet vid 9-10-tiden. Men för att slippa att rida så sent alla kvällar så såg jag till att rida båda hästarna när jag var ledig, och lägga hästarnas vilodag när jag jobbade (alltså två jobbdagar då jag bara red en häst). Sen hjälpte min syster mig med att rida Eddie ibland när hennes ponny vilade. Jag och min syster fixar det mesta med hästarna, men mina föräldrar hjälper till när det behövs.

Jag köpte Eddie medan Curre var konvalecent, så jag började succesivt att rida två hästar ordentligt så att säga. Vi har i stort sett alltid haft tre hästar hemma, så att rida en till häst om dagen tycker jag inte var någon större skillnad, förutom att det såklart är roligare att ha två pållar att träna med! Men man får ju såklart räkna med att det tar längre tid med både ridning och skötsel varje dag mot för om man bara har en häst. Som med allt annat så handlar det om att planera och prioritera :) Men har man möjlighet att ha två hästar så skulle jag ha det! Man får lägga ner extra mycket tid, arbete och pengar, men man har igen det då man utvecklas mer som ryttare av att rida fler hästar varje dag. Den period som jag har känt störst utveckling av mig själv som ryttare är definitivt under den tid som jag har ridit två hästar kontuneriligt varje dag :)

Efter att jag själv har haft två hästar under två års tid snart, så skulle jag inte vilja gå ner och bara ha en för att få mer tid över till annat. Jag tycker det är kul och utvecklande att jobba med två individer. Men det handlar ju såklart om att prioritera och fundera över hur det skulle fungera för just mig och hur jag lever. Jag har ju den fördelen med att ha hästarna hemma och att vi tar eget hö, annars är ju den största nackdelen att det kostar... Inte minst när dom blir sjuka/skadade. Men lycka till och hoppas att du är nöjd med mitt svar! :)

Ni får gärna ställa fler frågor som jag kan svara på och lägga under kategorin "frågor och svar", då jag har lite bloggtorka för tillfället ;)





Tröök på hästfronten

Curre skrittas just nu 20min/dag, och Eddiepojken har semester fram tills nästa vecka då vi ska in till ATG och plocka stygnen. Så förhoppningsvis så kan han börja ridas igen under nästa vecka, om allt ser bra ut. Curre kommer förmodligen också han att ridas igång ordentligt nästa vecka om allt ser bra ut. Men fram tills dess så är det trist på ridsidan, bara Curres skrittturer och kanske lite trimm av min syster ponny om jag har tur. Jag missade förra veckans träning och även denna vecka, sedan är det slut för terminen. Riktigt tråkigt, risken för detta ska ju bli mindre med två hästar tycker man. 

Så just nu så är det inte sådär jättekul på häst/tränings/tävlingssidan. Riktigt trist ärligt talat. Men jag är van, så det är bara att stå ut tills båda är igång igen. Skulle kunna döda för att få hoppträna för Leif nu i veckan, men det är som det är. Mina pojkar mår bra iaf, huvudsaken det! Ska försöka att hålla bloggen hyfsat uppdaterad nu när det är trist på ridsidan, men vi får se.






Pikeur Enya

Åh, vad jag verkligen vill ha den här kavajen! Har länge varit sugen på en ny kavaj då jag har haft min Pikeur sedan 2006 kanske? Animo kavajerna tycker jag är jättesnygga och sköna, men tyvärr för kort i armarna som de flesta andra kavajer också är... Men så såg jag att Ryttarstugan hade fått in en ny Pikeur kavaj i softshellmaterial, som fanns i förlängda storlekar (72, 76 osv).

Provade den där för ett tag sedan, och den satt verkligen perfekt! När jag igår var på Strömsholm så såg jag kavajen till extrapris på två ställen, och det gjorde inte mitt sug bättre, haha. Men 3 500kr är rätt mycket pengar ändå, speciellt när det finns andra saker man behöver bättre än en ny kavaj. Men innan detta år är slut så ska jag banne mig ha en ny kavaj! Så det är bara till att spara antar jag, så kanske den blir min? ;) Den mellanblåa färgen skulle dessutom passa perfekt till min GPA hjälm! Ellerhur?


Pikeur Enya, 4199kr hos Ryttarstugan.se



Strömsholm!

Har släppt ut hästarna och fixat klart i stallet nu på morgonen, och strax bär det av mot Strömsholm för att titta på tävlingarna! Det är ju lag-SM idag, och det ska bli väldigt spännande att kika på. Gävle RS är med till finalen iår, så det är klart att man måste vara där och hejja fram dem! Blir där hela dagen, och kommer hem på eftermiddagen/kvällningen. Tar med mig kameran, så det kanske dyker upp några bilder här såsmåningom. Det blir första gången jag besöker Strömsholm, så det ska bli riktigt kul :)


Bildkälla



Länkad?

Jag fick nästan en chock när jag tittade på min statistik aldeles nyss! Jag har haft som max upp i mot 80 unika besökare/dag, och nu när uppdateringen varit låg så har det legat på kanske runt 50. Så jag fick minst sagt en chock när jag såg statistiken för gårdagen, då jag inte ens uppdaterat.

Så min fråga till er gott folk, har jag blivit länkad någonstans? Annars är det här väldigt märkligt tycker jag ;) Men kul såklart att så pass många har kikat in min blogg!


Högbospelen

Linda hade tagit några jättefina bilder på mig och Curre från 120n under Högbospelen! Så himla fin han är min pojke♥ Hoppade så bra och felfritt, trots att han inte var helt fräsch. Den hästen betyder verkligen något aldeles extra, ingen slår den busen :) Glöm inte att kika in Lindas hemsida, lindaerikssonfoto.se!



Fina fina hästen♥
Vilken bild tycker ni var finast? :)



Hur många hästar behöver man för att ha en ridbar?

Detta inlägg skulle ha blivit publicerat igår, men blogg.se ville inte alls publicera det? Jättekonstigt, men lägger upp det nu istället.

Åkte som vanligt iväg på träning för Leif imorse, men när vi väl kommer fram och ska lasta ur så ser jag hur det är blodigt i transporten... Vi plockar av transportskydden och ser att det blöder kraftigt från ena hasen, och leder honom sedan upp till stallet för att spola av och se hur det ser ut. Han hade ett jack på vänster has, och blodet bara rann längs benet hela tiden! Så det var bara att få på lite bandage för att stoppa blödningen någorlunda, och sedan packa in Eddie i transporten igen och åka direkt till ATG. Tur att vi ändå var i Gävle om man ska se det positivt.

Väl på ATG så får vi vänta en stund då vi var där före nio, men när veterinären kom så började dom att skölja rent och täppa till blokärlet som orsakade blödningen. När det slutat blöda så tvättade dom rent och sydde tre stygn om jag minns rätt, och slutligen så blev hela hela benet inbäddat i vadd och bandage. Tack vare att det sitter vid hasen så måste man linda ända nerifrån hoven och en bit upp på låret för att det ska sitta, men ändå så glider det lätt ner när dom rör sig. Han blev sprutad med antibiotika och vi fick ett helt kitt med både bandage och mediciner med oss hem då man måste vara försiktig eftersom det är nära en led... 

Lägger bara upp en miniatyr på såret, så behöver bara ni som vill se klicka upp bilden i större format ;) Trots att jag inte är särskilt känslig för blod så höll jag på att tuppa av inne på ATG idag! Dels så hade jag ätit dåligt på morgonen, sen så var jag nog lite chockad över själva händelsen och allt blod. Det slog lock för öronen och bara svartnade för ögonen på mig, så fick ge Eddie till mamma och sätta mig ned. Blev dock bättre efter att jag fått i mig lite socker. Men ni ser själva på bilden hur det rann från jacket!






Troligen så måste han på något vänster lyckats sparka sig själv på hasen, eftersom det inte finns något vasst som han skulle kunnat göra sig illa på. Ärligt talat så vet jag inte alls hur han har lyckats. När vi kom hem så hade bandaget åkt ner så att vi fick linda om, och efter några timmar i hagen så hade det återigen hasat ner. Han är ju redan grejjig med bakbenen, så det blir ju inte bättre med ett stort äckligt bandage. Men han är inte halt och om det inte blir en infektion så ska han nog vara bra om två veckor när vi ska tillbaka och plocka stygnen. Tills dess så är det sjukhage som gäller. Dock var det ju tur i oturen, då någon led hade kunnat bli skadad.


Eddie tyckte nog inte att det var sådär jättekul, men skötte sig faktiskt superbra!

Eddie själv värkar inte vara särskilt besvärad, mer än att han blev mycket upprörd över att få gå i en liten ruta istället för hans stora gräshage. Curre var tillbaka till veterinären igår, och var nästan helt bra. Men han blev behandlad en gång till för säkerhets skull och jag får börja skritta honom 20min om några dagar. Om han är bra om två veckor så får han börja ridas igång ordentligt.

Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta, men hur mycket otur ska jag behöva ha egentligen? Jag som precis samlat mig efter helgen och var riktigt taggad på att träna idag, dessutom så var han så himla mjuk och fin att rida igår, och så händer detta... Alltså varför? Jag har två hästar, men just ni ingen jag kan rida ordentligt.Gud vad jag älskar mitt liv, verkligen avgudar det. Om jag ska vara skrockfull så känns det nästan som en förbannelse som aldrig vill släppa, ungefär så. 

Nä, fy fan rent ut sagt... Jag som skulle vara postitiv! :(
Ber om ursäkt för att jag är negativ, men nu är måttet rågat...

 


RSS 2.0